Bakslag för Kinafonder efter rallyt – förvaltaren: ”Inte jätteorolig”

Den kinesiska aktiemarknaden plågades av landets nolltolerans mot covid under större delen av fjolåret. Kraftiga nedstängningar av ett flertal mångmiljonstäder, masstester och reserestriktioner låg som en våt filt över landets ekonomi och aktiemarknad.

Kinas BNP-tillväxt stannade på 3,0 procent för 2022, vilket var betydligt lägre än det mål på cirka 5,5 procent som den politiska ledningen satte upp i mars förra året.

– Marknaden trycktes ned rejält direkt efter det kinesiska kommunistpartiets partikonferens i oktober i fjol. President Xi valdes som väntat till en tredje period, men utländska investerare blev besvikna över att Xi omgav sig med lojalister i det mäktiga ständiga utskottet. Men framför allt kom inga nyheter om att landet skulle ändra sin covidstrategi, vilket sammantaget fick marknaden att notera en ny bottennivå, säger Mikael Sens, förvaltare av Handelsbanken Kinafond.

Bara några dagar senare svängde plötsligt det kinesiska ledarskiktet i sin inställning till pandemin och slopade restriktionerna i flera steg vilket triggade ett lättnadsrally på aktiemarknaden. Enligt Mikael Sens drevs uppgången på av besvikna, utländska investerare som hade lämnat den kinesiska aktiemarknaden efter partikonferensen som nu ville fyndköpa lågt värderade kinesiska aktier igen.

– Slopandet av restriktionerna var den absolut största triggern bakom uppgången, men en annan faktor var att flera av de tunga it-jättarna levererade något bättre på kostnadssidan i rapporterna för tredje kvartalet än väntat, säger Mikael Sens.

Den senaste månaden har dock marknadens Kinafonder backat, i många fall med tvåsiffriga tal.

Vad ligger bakom nedgången?
– Egentligen har ingenting nytt dykt upp. En sådan uppgång som vi har haft nu ett tag ebbar ju ut någon gång. Jag skulle mer vilja härleda nedgången till rytmen i marknaden, säger Mikael Sens.

Gunnar Påhlson, förvaltare på Carnegie Asia, är inne på samma linje och pekar på att indexet MSCI China Free rusade med drygt 40 procent, mätt i kronor, sedan covidrestriktionerna slopades fram till den sista januari, då fallet inleddes.

Nedgången under februari förklarar han med att inflationen biter sig fast i USA. Tidigare har den amerikanska centralbanken, Fed, signalerat att de nått räntetoppen och var färdig med sina räntesänkningar, men så blir nu inte fallet.

– Det som ändrats i februari är främst synen på Feds prognos. Nu har Fed sagt att man ska höja räntan vid tre tillfällen i stället. Detta får direkt påverkan på tillgångar med högre risk, som exempelvis kinesiska aktier, säger Gunnar Påhlson.

– Sedan sammanfaller nedgången i februari med det kinesiska nyåret. Februari är därför normalt en svag månad som inte sällan präglas av vinsthemtagningar, fortsätter han.

Gunnar Påhlson pekar även på en annan viktig faktor. Den kinesiska ekonomin har inte återhämtat sig efter pandemin lika snabbt som placerarna hade hoppats. De kinesiska konsumenterna håller fortfarande hårt i plånboken.

– Sparkvoten är fortfarande rekordhög, då är det inte så konstigt att börsen viker, särskilt i ljuset av att realekonomin inte ser så mycket bättre ut, säger han.

Den så viktiga försäljningen av nya bostäder backade till och med i januari, förklarar Gunnar Påhlson, och berättar att den krisande byggsektorn står för ungefär en tredjedel av landets BNP. Kinas auktoritära styrelseskick, med ständiga statliga interventioner, bidrar även till den höga volatiliteten på den kinesiska börsen, menar han.

Nedgången på börserna i Kina sammanfaller delvis även med de obekräftade uppgifterna som cirkulerat en tid om att landet är på väg att stödja Ryssland med vapen i anfallskriget mot Ukraina. Dessutom har ballongincidenterna i USA spätt på den irritation som redan finns mellan de båda stormakterna.

– Marknaden ser en stor politisk risk i Kina eftersom landet anses stötta Ryssland. Kanske handlar en del av börsnedgången i februari om att de utländska investerarna har blivit påminda om att de geopolitiska riskerna i Kina på intet sätt är borta, säger Mikael Sens.

Är den kinesiska marknaden på väg in i en långvarig korrektion?
– Om det geopolitiska läget förblir oförändrat spänt så tror jag att marknaden kommer att bölja fram och tillbaka med mindre upp- och nedgångar. Jag tror inte att vi är på väg mot ett kraftigt fall utan det är en korrektion vi ser nu. Jag känner mig inte jätteorolig.

Hur skulle den kinesiska börsen påverkas om Kina börjar leverera vapen till Ryssland?
– Då ser det inte bra ut. Det skulle leda till sanktioner från både USA och Europa, inte minst på teknologifronten. USA gör redan vad de kan för att begränsa export av högteknologi till Kina.

Är det ett scenario som du har tagit höjd för som förvaltare?
– Jag har beredskap för det. Men jag tror inte att de börjar leverera vapen.

Trots det berättar Mikael Sens att han har tagit ned risken i portföljen samt ökat andelen kassa något i fonden.

Även Gunnar Påhlson vittnar om de frostiga relationerna mellan de båda länderna som inleddes redan under Trump-administrationen. Ett exempel på att handelskriget fortsätter är ett lagförslag i den amerikanska kongressen som, om det blir verklighet, skulle förbjuda amerikanska företag att göra direktinvesteringar i kinesiska teknologibolag.

– Det känns som att relationerna är ganska dåliga just nu, säger Gunnar Påhlson.

Den 5 mars inleds det kommunistiska partiets folkkongress i Kina. Det är en återkommande händelse som normalt sett inte omgärdas av så stor dramatik. Men i år är det annorlunda, berättar Gunnar Påhlson.

– Den här gången ska president Xi genomföra en regeringsombildning och välja ny premiärminister. Här råder det osäkerhet om vilka personer som tillträder och vad deras agenda är. Under presidentens andra mandatperiod låg fokus på stabilitet i ekonomin, men kommande femårsperiod sades det redan i december att fokus ska ligga mer på tillväxtskapande åtgärder för att komma tillbaka till en BNP tillväxt på 5,5 procent.

Vad har du för förväntningar på börsåret 2023 i Kina?
– Det är svårt att ha en prognos om Kina eftersom det har varit så mycket statliga interventioner genom åren som ändrar på spelreglerna och bidrar till låg visibilitet. Men värderingen är historiskt låg, företagen tjänar pengar och ekonomin lär återhämta sig under året så jag tror att avkastningen blir positiv i år.