Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

BNP, KPI och reallön – ekonomiord att ha koll på

På bara ett år har den ekonomiska verkligheten förändrats dramatiskt.

Från prat om börsrally, kryptovalutor och lågräntemiljö handlar det nu mer om dubbelhöjd styrränta, inflation och recession.

Här är nyckeln till att förstå bättre.

LIVE: Di TV – Sveriges ekonomi-tv-kanal
Foto: lunopark / Shutterstock

BNP – Bruttonationalprodukt, anger värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period.

Tillväxt – En ökning över tiden av BNP.

Recession – Motsatsen till tillväxt (negativ tillväxt). Tekniskt brukar det definieras som två kvartal i rad med minskad BNP. Men begreppet förknippas också ofta med symptom som hög arbetslöshet, konkurser, kreditförluster och finansiella problem.

Stagnation – En period av långvarig recession eller dålig tillväxt.

Inflation – Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Ordet kommer från verbet inflatera (blåsa upp).

Deflation – Motsatsen till inflation, en sänkning av den allmänna prisnivån.

Krympflation – När företag krymper storleken på varan för att dölja höjda priser.

KPI – Konsumentprisindex (KPI) mäter priset på en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Förändringen i KPI i årstakt är huvudmåttet på inflationen.

Kärninflation (eller underliggande inflation) – Konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar som beror på tillfälligheter. Man kan till exempel räkna bort tillfälligt stigande bensinpris, elpris eller räntor.

KPIF – Ett mått på underliggande inflation där den rörliga räntan inte finns med, som Riksbanken använder för sitt inflationsmål.

PPI – Producentprisindex, visar hur priserna utvecklas för producenter i Sverige och vad importörer får betala för att få varor levererade hit.

Stagflation – Ett ekonomiskt läge i ett land när det samtidigt är stagnation (dålig tillväxt) och hög inflation. Hög arbetslöshet och höga räntor brukar också ingå bilden när man pratar om stagflation.

Styrränta – Riksbankens främsta penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkas andra räntor, vilket påverkar efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen. Styrräntan är den ränta som bankerna får när de placerar och lånar pengar i Riksbanken.

Inflationsmål – Centralbanker runt om i världen siktar på ett mål för inflationen när de fattar beslut om vilket ränteläge som är lämpligt. Syftet är att få stabila priser och förväntningar i ekonomin. Riksbankens inflationsmål är en inflation omkring 2 procent enligt måttet KPIF.

Dubbelhöjning – Riksbanken höjer och sänker normalt styrräntan i steg om 25 punkter (0,25 procentenheter). Om höjningen är 0,5 pratar man om dubbelhöjning, och på samma sätt trippelhöjning om räntan höjs 0,75 procentenheter.

Reallön – Lönens eller inkomstens köpkraft i varor och tjänster. När priserna stiger sjunker reallönen.

Fasta priser – Priser som beräknas utifrån ett visst års värde. Nationalräkenskaperna räknas ofta med fasta priser, för att det ska gå att göra jämförelser över tid oberoende av inflation.

Listränta – Den ränta som bankerna annonserar, som står på hemsidan.

Snittränta – Ränta som är en genomsnittsränta baserad på kundernas ränteförhandlingar med banken.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, NE, SCB