Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Klimat

Bränslepriserna rusar – fler ökningar väntas

Skenande bensinpriser har fått många att reagera – och debatten är delad. Klart är att priserna kommer öka även framöver och att diesel står inför störst förändring.

– Vi är positiva till omställningen, men det går inte bara att straffa ut de fossila bränslena innan alternativ finns att tillgå, säger Fredrik Svensson på Sveriges Åkeriföretag.

Naturskyddsföreningen menar att priset på utsläpp inte kan bli för högt.

MIljöpartiets spårkrör Isabella Lövin om att sluta sälja fossila bränslen till 2030.
Den 1 augusti ökade andelen förnybart bränsle i bensin och diesel enligt bränslebytet. Det ledde till ökade kostnader på diesel med 75 öre medan bensinpriset bara ökade med 5 öre kopplat till bränslebytet.
Foto: HENRIK JANSSON
Under det senaste året har bensin- och dieselpriserna skjutit i höjden. Den största förklaringen är en återgång till det normala efter nedstängningar till följd av covid-19.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG
Åkeribranschen, tillsammans med skogs-, jordbruks- och gruvindustrin, pekas ut av regeringen som en av dem som påverkas störst av bränslebytet av diesel.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL
Under sommaren har bensinpriserna fortsatt öka, och debatten kring drivmedelspriserna är delad.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Ett bensin- och dieselpris som stigit cirka tre respektive fyra kronor per liter på bara ett år kan väcka funderingar vid pumpen. Men den stora prisökningen handlar främst om en tillbakagång efter pandemins nedstängningar.

– Det var extremt låga priser i maj förra året. Många raffinaderier hade stängt ner sin verksamhet och då tar det tid att komma upp i kapacitet, menar Johan Andersson på Drivkraft Sverige. 

1 augusti i år trädde en ny reduktionslag i kraft, som slår fast att bensin och diesel stegvis fram till 2030 ska reduceras med 28 respektive 66 procent och ersättas med förnybart bränsle. En uppföljning på det så kallade bränslebytet som infördes 2018.

Dieselpriser drar i väg

Den största prisskillnaden syns på diesel, när man nu tillsatte mer av förnybara HVO100.

– Det är en prisökning på 75 öre direkt kopplat till det. På bensin är utvecklingen lite flackare, säger Lennart Olsson, ansvarig för drivmedelsprissättning på Circle K.

Lennart Olsson, prissättare på Circle K.
Foto: Circle K/Pressfoto

Bensinpriserna ökade med fem öre efter att man ändrat kvalitet till E10. Utblandningen med etanol gör samtidigt att energiinnehållet i tanken blir lägre. Mer bränsle kommer alltså att behövas för samma körsträcka.

– Det handlar om 1,5 procent lägre energiinnehåll i runda slängar, säger Lennart Olsson.

Oro kring tillgången på förnybart

Tillgången på både fossila och förnybara bränslen styr också priserna. Det finns en oro kring en ökad efterfrågan på biobränslen.

– För varje nivå som reduktionsplikten höjs, kommer det gå åt mer biodrivmedel på en marknad som skriker efter biodrivmedel. Sverige har varit ganska långt fram i många år, men nu införs det i fler länder, säger Johan Andersson på Drivmedel Sverige. 

Åkeribranschen är en av dem som blir särskilt påverkade av reduktionsplikten på diesel, enligt regeringens utredning. 

På Sveriges Åkeriföretag menar man att en omställning är viktig och oundviklig. Samtidigt finns en osäkerhet kring prisutveckling och konkurrenskraft gentemot andra länder.

– Det finns en gräns för vad näringen kan ta. Åkerierna måste kunna få in de här ökade kostnaderna. Det kan ju inte skena hur mycket som helst, då gäller det att se en helhetsbild, säger Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag.

Fredrik Svensson på Sveriges Åkeriföretag.
Foto: Håkan Flank/Pressfoto

Johan Andersson på Drivkraft Sverige nämner även skilda förutsättningar mellan stad och landsbygd.

– Där blir en prisuppgång mer kännbar och man kanske inte har samma alternativ. Det går inte att sätta ett högt pris på mobilitet, det är en del av svenska välfärden, säger han.

Bensinpriset ”kan egentligen inte bli för högt”

David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, menar däremot att det inte är mobiliteten som har en prislapp. 

– Det är klimat- och miljöpåverkan som vi ska sätta ett högt pris på. Den här omställningen är ju akut, så det måste vi ta på allvar, säger han.

David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen.
Foto: Naturskyddsföreningen/Pressfoto

För att komma tillrätta med skillnaderna mellan stad och landsbygd ser man i stället att vägtrafikskatter är ett bättre styrmedel. Men kan bensinpriset bli för högt? 

– Nej, egentligen inte. Vi vet att vi behöver fasa ut all bensin väldigt fort. Sen behöver det göras i kombination med andra åtgärder. Fossila subventioner är ett väldigt dåligt sätt att subventionera, säger David Kihlberg.


Fakta om bränslebytet

Bränslebytet är en del av Sveriges klimatmål, där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent fram till 2030, jämfört med hur det såg ut 2010. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. 


Fram till 2030 ska bensin och diesel reduceras med 28 respektive 66 procent och ersättas med förnybara drivmedel. Den 1 augusti i år höjs reduktionen på bensin från 4,2 till 6 procent och diesel från 21 till 28 procent. Det gjordes med etanol och HVO100.


Den 1 augusti bytte man kvalitet på bensinen till E10 med 10 procent etanol, som är den högst tillåtna andelen inblandning av etanol. För HVO100 finns inga motsvarande begränsningar.


En sanktionsavgifts tas ut om drivmedelsbolagen inte kan uppnå reduktionsplikten.


Om prisökningar till följd av bränslebytet skriver regeringen: ”Osäkerheten över kostnaden för att uppfylla reduktionsplikten bedöms

öka över tid. Med samma antaganden som anges ovan skulle prisökningen

till 2030 vara 3,6–5,4 kronor per liter för diesel och 1,9–2,9 kronor per liter för bensin.” Hit räknas inte drivmedelsskatt, energiskatt eller moms.


Källa: regeringen.se

Se även:

Lotta Gröning om hur bensinpriserna ”sparkar landsbygden i magen”