Räntebanan i fokus inför Riksbankens räntebesked

Det framgår av Infronts enkät, där samtliga åtta deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent. Besked ges tisdag morgon klockan 09:30.

Beträffande räntebanan tror sex av de tillfrågade ekonomerna att den även nu kommer att signalera oförändrad ränta under hela prognosperioden, om än med viss tvekan i något fall. Två av dem tror dock att det nu är dags att räntebanan börjar vika av uppåt i bortre änden, en av dem tror att uppjusteringen stannar vid 0,10 procent medan den andre tror på 0,25 procent, möjligen till och med 0,50 procent.

Vid föregående penningpolitiska mötet, den 30 juni, konstaterade Riksbanken att smittspridningen av coronaviruset har minskat och det ekonomiska läget ser ljusare ut. ”Men pandemin är inte över och inflationstrycket är fortfarande måttligt”.

Beslutet blev därför att ramen för värdepappersköp lämnades oförändrad. Räntebanan indikerade, liksom tidigare, att reporäntan skulle ligga kvar på noll under hela prognosperioden.

Riksbanken gav då också besked om att den tidigare beslutade ramen för tillgångsköpprogrammet (QE) på 700 miljarder kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021. Ingen av de nu tillfrågade analytikerna tror att Riksbanken kommer att ändra sig i fråga om detta nu.

Vissa frågetecken har dock börjat resas om huruvida Riksbanken kommer att upprätthålla innehavet under hela 2022, vilket var budskapet efter förra mötet. Tankar har lyfts om det inte skulle vara lämpligt att Riksbanken börjar låta delar av innehavet förfalla utan att reinvesteras åtminstone från slutet av nästa år. Men även om direktionen skulle umgås med sådana tankar behöver de förmodligen inte ge några signaler om detta redan nu.

En av de tillfrågade analytikerna tror dock att Riksbanken nu kan börja mjuka upp språket om QE, detta som en förberedelse för en senare annonsering om att balansräkningen kan börja minskas i slutet av nästa år.

En nyhet i pressmeddelandet efter Riksbankens förra penningpolitiska möte var ett tillägg i stycket om utsikterna för penningpolitiken. Budskapet var visserligen fortsatt att reporäntan kan sänkas och/eller så kan penningpolitiken göras mer expansiv på annat sätt om inflationsutsikterna skulle försvagas, särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat.

Nytt var dock tillägget om att även en mindre expansiv penningpolitik kan bli motiverad om inflationen annars påtagligt och varaktigt skulle riskera att överstiga målet. Det är naturligtvis ett självklart påpekande men eftersom det har saknats i tidigare pressmeddelanden väckte det ändå viss uppmärksamhet.

Protokollet från mötet gav en indikation om att tillägget om sannolikheten för en mindre expansiv policy troligen kunde kopplas till att ett par direktionsledamöter hade börjat se vissa skäl till att räntebanan inte längre borde signalera nollränta under hela prognosperioden.

”Vilken penningpolitik som kommer att vara lämplig om tre år är förstås näst intill omöjligt att bedöma idag. Men baserat på den utveckling som ligger i vår prognos tror jag att en räntehöjning under andra halvåret 2024 kan bli motiverad”, sade vice riksbankschefen Martin Flodén vid mötet.

Kollegan Anna Breman framhöll å sin sida att det skulle vara förhastat att helt avfärda risken för en högre inflation.

”Jag hade redan vid dagens möte kunnat tänka mig en reporäntebana som indikerar en höjning i slutet av prognosperioden. Anledningen till att jag avstår från en reservation är att reporäntebanan är en prognos och att inflationen i genomsnitt har legat under målet under en lång period”, sade hon.

Varken Breman eller Flodén valde att reservera sig mot räntebanan vid mötet, men frågan är nu om inte utvecklingen för såväl ekonomin generellt som inflationen (i synnerhet) kommer att förmå dem att ta ytterligare ett steg nu. Och om de då i så fall kommer att få med sig ytterligare några direktionsledamöter i detta.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige efter Riksbankens föregående möte borde generellt sett göra direktionsledamöterna nöjda samtidigt som inflationsutvecklingen åtminstone borde generera några höjda ögonbryn inför septembermötet.

En återigen tilltagande virusspridning skapar visserligen oro, men så här långt mindre så i Sverige än i till exempel USA. I Sverige slopas restriktionerna den 29 september vilket ger förutsättningar för ytterligare lyft åt pandemityngda tjänstesektorer, som i vissa fall redan börjat tala om arbetskraftsbrist.

Den sista tunga datapunkten före Riksbankens septembermöte blev SCB:s inflationsdata för augusti. Den visade att KPIF-inflationen steg till 2,4 procent, från 1,7 procent i juli, vilket var 1 procentenhet högre än Riksbankens prognos. KPIF-inflation exklusive energi steg samtidigt till 1,4 procent, från 0,5 procent i juli, vilket var 0,4 procentenheter över Riksbankens prognos.

Medianen för Riksbankens egna mått på den underliggande inflationen steg också i augusti, till 1,8 procent från 1,5 procent i juli.

Den höga augusti-inflationen har bidragit till att marknadsaktörer nu prisar in betydligt tidigare räntehöjningar än vad Riksbanken kunde tänka sig i juli. Lina Fransson, räntestrateg på SEB, noterade i ett kundbrev på fredagen att marknaden nu prisar en reporänta på 0,09 procent i slutet av 2022, 0,28 procent i slutet av 2023 och 0,48 procent i slutet av tredje kvartalet 2024.

Elpriserna har fortsatt att stiga efter augusti, i Sverige liksom övriga Europa, och flera ekonomer flaggar nu för att KPIF-inflationen kan nå upp över 3 procent redan i höst.

Prosperas ”stora” mätning av inflations- och löneförväntningarna hann också komma in före policymötet. Den visade att förväntningarna om inflationen i princip var oförändrade jämfört med i juni, strax under 2 procent på såväl ett som två och fem års sikt. Löneförväntningarna steg marginellt på ett och två års sikt, men nivåerna – runt 2,5 procent, är fortsatt väl under Riksbankens aktuella prognoser om löneökningarna under prognosperioden.

Svaren i enkäten hann av naturliga skäl inte påverkas av den oväntat höga augusti-inflationen vilket gör att den kan förefalla något daterad, men det är något Riksbanken får ta med sig i de penningpolitiska övervägandena den 20 september

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att banken räknar med att Riksbanken lämnar penningpolitiken oförändrad den 21 september.

”Det blir dock allt svårare för Riksbanken att motivera de stödåtgärder som vidtogs när pandemin slog till”.

Isaksson påpekar att den svenska ekonomin har studsat tillbaka snabbare än väntat. Överhettningstendenser, som brist på arbetskraft, är allt mer påtagliga och inflationen stiger. Andra centralbanker är också i varierande omfattning på väg att lätta på bromsen och man bör vara beredd på att också Riksbanken rör sig i den riktningen, även om det kanske inte sker redan nu.

”Reporäntan lämnas med största sannolikhet oförändrad på noll procent och uppköpsprogrammen löper på som planerat i år. För varje dag som går närmar sig dock Riksbanken en exit och som kan ligga närmare i tid än vad som är allmänt förväntat”, skriver Torbjörn Isaksson.

Nordeas huvudscenario är att Riksbanken återinvesterar förfall under 2022. Den starka ekonomiska utvecklingen ökar dock sannolikheten för att den börjar minska balansräkningen, i så fall sannolikt genom att gradvis minska återinvesteringarna i bostadsobligationer under senare delen av 2022.

Men även om det skulle vara aktuell tror dock Torbjörn Isaksson inte att Riksbanken kommer att ge några signaler om detta redan den 21 september. Det som skulle kunna vara aktuellt är dock att Riksbanken indikerar att de skissar på en plan för hur krisåtgärderna ska trappas ner, ”vilket i så fall skulle öka sannolikheten för att balansräkningen faktiskt minskar nästa år.

Han bedömer vidare att det är en öppen fråga huruvida Riksbanken nu kommer att revidera upp slutpunkten i räntebanan.

”Sker det inte nu är det mycket som talar för att slutpunkten är över noll i novemberrapporten”, skriver Torbjörn Isaksson.

Ekonomerna på Swedbank konstaterar att den makroekonomiska utvecklingen ”går Riksbankens väg” och att inflationen har överträffat prognosen. Men fortsatt stor osäkerhet gör att Swedbank ändå tror att Riksbanken ”går mycket försiktigt fram”.

”Vid det kommande räntebeslutet väntas Riksbanken lämna penningpolitiken oförändrad. Om utvecklingen under hösten fortsätter vara god ligger en prognos om en höjning av reporäntan i slutet av 2024 i korten vid novembermötet”, skriver Swedbankekonomerna i ett kundbrev.

Deras bedömning är att Riksbanken använder septembermötet för att ”kratta manegen för november”, då en mer detaljerad plan om återköpen under 2022, både ifråga om timing och fördelning, kan väntas liksom, om utvecklingen fortsätter i den riktningen, kanske också en uppjustering av slutpunkten i räntebanan.

Även SEB räknar med en oförändrad RB-policy efter septembermötet, såväl ifråga om reporäntan som QE-programmet och räntebanan. Med tanke på både inflation och tillväxt har varit starkare än Riksbankens prognos kan direktionen visserligen ha kommit närmare att signalera en viss sannolikhet för en räntehöjning i slutet av prognosperioden, men med tanke på att KPIF-inflationen exklusive energi ännu är låg kan de vilja vänta på ytterligare bekräftelse om tillväxt och inflation innan de tar det steget.

Ekonomerna på Danske Bank har argumenterat för att Riksbanken sannolikt kommer att vänta till i november med en uppjustering av slutpunkten i räntebanan.

”Efter inflationsstatistiken för augusti har sannolikheten för att det kommer att ske redan i september verkligen ökat, men vi håller fast vid vår prognos om att det sker i november”, skriver ekonomerna i ett kundbrev.

De noterar samtidigt att en uppjustering av slutpunkten i räntebanan redan nu i sig endast borde ha en begränsad påverkan på marknaderna, givet att de nu prisar in runt 50 punkters höjning till slutet av 2024.

”Vad som däremot skulle spela en större roll är det språket om den förändrade räntebanan och makroprognoserna bakom den, där i synnerhet inflationsprognosen kommer att vara i fokus för uppmärksamheten”, skriver Danske-ekonomerna.