Danske: Svensk återhämtning möter motvind

”Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter med stöd av lättade restriktioner, men det blåser motvindar och de tilltar från global handel, fortsatta leveransstörningar och en pågående energikris. Om energipriserna fortsätter att vara höga eller stiger i vinter kan de komma minska hushållens köpkraft”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, i en kommentar.

Sveriges BNP väntas växa med 4,0 procent i år och 3,5 procent under 2022. I sin senaste prognos, i juni, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle stiga 3,8 procent i år och 3,4 procent 2022. Upprevideringen i år har mer att göra med att det första halvåret blivit bättre än väntat än att utsikterna skulle ha förbättrats, påpekar banken i prognosen.

De skriver att investeringarna nu visserligen har börjat ta fart, men att alla utbudsstörningar håller tillbaka svensk nettoexport i närtid då det än så länge inte syns någon ände på problemen.

Hushållens konsumtion bör kunna få ett visst lyft av ökad tjänstekonsumtion när i stort sett alla restriktioner nu avskaffats, men samtidigt innebär de extrema energipriserna en slags ”dålig inflation” som gröper ur hushållens köpkraft när vintern nu nalkas. Danske Bank ser en för att höga energipriser blir en slags årlig extra ”energiinflationsskatt” på 20-35 miljarder kronor (som framför allt måste betalas under vintermånaderna när elförbrukningen är som högst).

Arbetsmarknaden återhämtar sig också, även om det inte går lika snabbt som rekylen i BNP. Bristen på arbetskraft har stigit på sistone, men Danske Bank påpekar att den fortsatt inte är särskilt hög ur ett historiskt perspektiv.

Inflationen har stigit på sistone och de rusande energipriserna väntas göra att KPIF-inflationen letar sig upp mot 3 procent de närmaste månaderna. Som jämförelse kan nämnas att energipriserna sedan 2016 bidragit med i snitt 0,2 procentenheter till inflationen, vilket nu är uppe i 1,4 procentenheter. Men snart väntas energipriserna, och därmed också inflationen, vända ned.

”Vi bedömer att inflationsuppgången är tillfällig då den övervägande drivs av energipriser där marknaderna prissätter lägre priser framåt i tiden. Vi ser inga tydliga tecken på andrahandseffekter eller strukturella effekter som skulle kunna driva upp kärninflationen nästa år”, säger Michael Grahn.

Därför ser Danske Bank heller inga skäl för Riksbanken att avvika från sin plan nuvarande plan vad gäller obligationsköp, att köpen avslutas i år och att balansräkningen bibehålls under 2022. De bedömer dock att Riksbanken snart kommer att lägga in en räntehöjning i slutet av sin prognos, i slutet av 2024, vilket också är prissatt av marknaderna.

Danske Bank skriver vidare att bostadspriserna verkar ha tagit förnyad fart uppåt i början av hösten utan några tecken på avkylning.

”Bostadsmarknaden har fortsatt utvecklas starkt drivet av framförallt prisuppgångar på större bostäder. Återinförandet av amorteringskravet tycks som väntat inte påverkat efterfrågan. I år räknar vi med att prisuppgången i årstakt landar på 14 procent följt av 4 procent under 2022, det vill säga en rejäl inbromsning nästa år men ingen nedgång i bostadspriserna i sikte givet nuvarande förutsättningar”, säger Michael Grahn.

Banken konstaterar också att statsfinanserna fortsätter att förbättras snabbare än väntat. Statsbudgetens utfall har fortsatt att överraska positivt, jämfört med Riksgäldens prognos. Statsskulden väntas sjunka under skuldankaret på 35 procent av BNP nästa år, trots regeringens budget med reformer för totalt 74 miljarder kronor.

”Det största osäkerhetsmomentet är snarare vilken budget som slutligen röstats igenom i Riksdagen senare i höst”, säger Michael Grahn.

Bild: BNP-prognos