SHB: Överdriven oro för stigande räntor och inflation

Sveriges BNP väntas öka med 4,5 procent i år, 3,8 procent nästa år och 1,9 procent 2023. I föregående prognos, i augusti, väntades BNP öka 4,4 procent 2021, 3,5 procent 2022 och 2,0 procent 2023.

Handelsbanken konstaterar att svensk BNP nu är högre än före pandemin och de räknar framöver med högre tillväxt än normalt.

”Oron mot bakgrund av pandemin har minskat, även om den inte är över. Nu har det skiftat till hur utbudsproblemen påverkar ekonomin. Men trots detta ser vi en fortsatt återhämtning när hushållen skiftar från varukonsumtion till tjänstekonsumtion, vilket gynnar arbetsmarknaden i de sektorer som drabbats hårt under pandemin”, säger Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken, till Nyhetsbyrån Direkt.

Pengarna som lagts på hög under pandemin ger stöd till bostadsmarknaden, där byggandet ökar, och den höga byggtakten innebär att underskottet av bostäder minskar.

”Trots det är vår prognos att bostadspriserna fortsätter upp 2022, med nära 5 procent, för att sedan bromsa in ytterligare”, enligt Christina Nyman.

Banken noterar att näringslivets investeringar ökar starkt och att arbetsmarknadsläget har förbättrats under året, men de ser att företagen rapporterar ökad svårighet att hitta personal.

Enligt Handelsbanken hänger detta främst samman med att det tar tid att anställa, inte minst när många branscher samtidigt på kort tid vill öka sin arbetsstyrka.

”Vi räknar med att arbetslösheten i slutet av 2023 är tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin. Det handlar om en successiv förbättring. Vi ser fortsatt stark sysselsättningstillväxt, men det tar tid anställa”, säger Christina Nyman som tillägger att Sverige har goda förutsättningar i och med att arbetskraften inte har minskat.

När det gäller problemen i de globala leverantörskedjorna så tror Christina Nyman att det kommer att ta tid att åter få balans, till 2023, men de akuta leveransproblemen tror hon löses upp nästa år, ”det är en successiv process” när kapaciteten byggs ut.

”Men vi ser också framför oss att konsumenter ändrar lite i sitt konsumtionsbeteende, och konsumerar mer tjänster”, säger chefekonomen. Hon noterar att det som varit speciellt under pandemin är att hushållen har konsumerat mer varor än före pandemin, ”detta kan dämpas framöver. Men det kan också bli överkapacitet, med fallande priser”.

När det gäller den svenska KPIF-inflationen spår Handelsbanken att den når 3,2 procent i november – den högsta takten på mer än tio år. Utvecklingen drivs till största del av energipriserna, inte av ett växande inflationstryck i ekonomin. Att döma av marknadsprissättningen, så kommer både elpriset och oljepriset att sjunka framöver.

”Därmed dyker inflationen igen, under 1,5 procent i slutet av 2022. Först under 2023 räknar vi med att inflationen börjar stiga varaktigt. Men läget är svårbedömt och det finns en risk att den högre inflationen biter sig fast längre”, enligt banken.

Banken gör bedömningen att Riksbanken sannolikt ser de obekvämt höga utfallen som en övergående topp, i likhet med deras egen inflationsprognos.

”Därmed räknar vi med en försiktig nedtrappning i stimulanserna. Styrräntan tror vi de kommer hålla oförändrad på noll procent åtminstone fram till 2024. Men i november kommer de nog signalera en räntehöjning under 2024”, säger Christina Nyman.

På en fråga om vad som skulle få Riksbanken att höja styrräntorna tidigare än så svarar chefekonomen att en sak skulle vara ”kompensationskrav på högre löneökningar utöver avtal, tydligare sådana tendenser, men kanske även att andra priser stiger”.

Ytterligare en faktor skulle vara om de långsiktiga inflationsförväntningarna börjar stiga.

”Då tror jag absolut att Riksbanken har argument att gå snabbare fram. Men det skulle till ganska mycket för att de skulle höja”, tillägger hon.

Handelsbankens bedömning är att ränteförväntningarna internationellt är för högt ställda i nuläget och att centralbankerna kommer att gå sakta fram.

”Men vi ser framför oss att både energipriser och räntor kommer att svänga mer framöver, mot bakgrund av klimatomställning och nedtrappning av centralbankers krisåtgärder”, säger Christina Nyman.

De nuvarande inrikespolitiska problemen tar hon dock med ro.

”Jag tror inte detta påverkar återhämtningen. Vi kommer att få en budget, en expansiv sådan”, säger hon.

Bild: BNP-prognos