Swedbank: Då höjer Riksbanken räntan

Sveriges BNP väntas öka 4,4 procent i år, 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023. I föregående prognos, i augusti, räknade Swedbank med att BNP skulle öka 4,4 procent 2021, 3,6 procent 2022 och 2,0 procent 2023.

Swedbank noterar att återhämtningen i Sverige fortsätter, men tillväxttakten dämpas framöver. Hushållens konsumtion förblir den stora motorn i den ekonomiska återhämtningen, men de höga elpriserna minskar hushållens konsumtionsutrymme med cirka 25 miljarder kronor.

Inflationen har varit högre än väntat hittills i år och förväntas ligga nära inflationsmålet på 2 procent framöver då de höga priserna företag möter övervältras mer på konsumenterna. Riksbanken väntas därför börja föra en mindre expansiv penningpolitik.

Mot slutet av prognoshorisonten kommer inflationen att ligga kring inflationsmålet på 2 procent. Detta är betydligt högre än det historiska snittet sedan millennieskiftet, och Riksbanken kan därför börja minska sin balansräkning under andra halvåret 2022.

”Vi tror nu på en första räntehöjning från Riksbanken 2023, vilket är betydligt tidigare än Riksbanken själva har i sin prognos”, säger chefekonom Mattias Persson.

Sverige står inför stora investeringsbehov på grund av bland annat den åldrande befolkningen, integrationsproblemen och klimatomställningen.

Den låga offentliga skulden, både i ett historiskt och internationellt perspektiv, gör att det finns ekonomiskt utrymme att möta utmaningarna, men satsningar förhindras av det nuvarande finanspolitiska ramverket.

Att se över nivån för överskottsmålet skulle kunna möjliggöra större offentliga framtidsinvesteringar än idag. Med tanke på den låga statsskulden borde en översyn av ramverket tidigareläggas.

För 2023 räknar Swedbank med ofinansierade åtgärder för 70 miljarder kronor där merparten avser offentlig konsumtion och investeringar. Trots en relativt omfattande budget faller den offentliga skulden till 32 procent av BNP 2023, vilket är lägre än före pandemin och under nivån på det så kallade skuldankaret för finanspolitiken på 35 procent.