Följ oss

Nyheter

USA adderar nickel och zink till listan på kritiska mineraler

Publicerat

den

Liten bit nickelmalm
Liten bit nickelmalm
Foto: James St. John

Nickel och zink anses nu vara kritiska mineraler av USA. US Geological Survey (USGS) föreslår att båda metallerna ska inkluderas i den omarbetade listan över kritiska mineraler. Listan har vuxit från 35 till 50 sedan den senaste iterationen 2018, men det återspeglar till stor del uppdelningen av sällsynta jordartsmetaller och ädelgruppsmetaller i separata enheter.

Fyra mineraler – helium, kaliumklorid, rhenium och strontium – har tagits bort från listan. USA är världens ledande producent och nettoexportör av helium, medan importberoendet för de andra tre mildras av ”låg störningspotential”. Uran släpptes också efter att ha klassificerats som ett ”mineralbränsle”.

Nickel och zink är de enda två nya tillskotten, och var och en avspeglar en utveckling av den metod som används för att avgöra om ett mineral är avgörande för välbefinnandet i den amerikanska ekonomin.

En enda punkt av misslyckande

Enligt USGS förlitar USA sig på import av raffinerad nickel för ungefär hälften av sin årliga förbrukning. De tre främsta leverantörerna förra året var Kanada (42 %), Norge (10 %) och Finland (9 %) – vilka alla ansågs vara ”vänliga” länder. Denna relativt godartade utbudsprofil höll nickel från listan över kritiska mineraler tidigare. Men nickel ingår nu av två anledningar.

För det första har USGS utökat sina kritiska kriterier för att se bortom handelsberoendet till inhemskt utbud, särskilt vad det kallar ”single points of failure”. Det finns för närvarande bara en inhemsk nickelgruva i USA – Eaglegruvan i Michigan – som exporterar koncentrat för utomeuropeisk raffinering.

Det finns en enda producent av nickelsulfat, men endast som en biprodukt av produktionen av ädelmetaller.

Denna begränsade inhemska nickelproduktionsbas lyftes också fram i Biden Administrations 100-dagars granskning av kritiska försörjningskedjor, som rekommenderade att regeringen skulle prioritera investeringar i ett nytt nickelraffinaderi.

Det andra skälet är nickels förändrade användningsprofil från legering i rostfritt ståltillverkning till kemisk komponent i elfordonsbatterier.

Kombinationen av ett begränsat inhemskt utbud med en enda punkt och den förväntade efterfrågetillväxten från batteritillverkare gör ”ett övertygande argument för att inkludera” nickel i listan över kritiska mineraler, noterade USGS.

Eller, som leveranskedjans granskning uttryckte det, att inte ha tillräckligt med nickel av batterikvalitet ”utsätter en risk för leveranskedjan för batteritillverkning globalt, inte bara i USA”.

Zinkkoncentration

USAs inhemska försörjningskedja för zink är mindre ömtålig. Landet har 14 gruvor i drift och tre smältverksanläggningar, en primär och två sekundär, varav en återupptog sin verksamhet 2020 efter flera år av inaktivitet.

Men landets importberoende av raffinerad zink är relativt högt. Importen på 710 000 ton förra året representerade 83 % av den inhemska konsumtionen, enligt USGS. Globala utbudstrender gör detta problematiskt.

”För zink har den globala produktionen av gruvor och smältverk ökat markant under de senaste decennierna”, sa USGS och tillade att ”denna förändring har främst drivits av ökad produktion i Kina”.

En del av tanken bakom den senaste listan över kritiska mineraler är att flytta analysen bortom enkelt importberoende för att omfatta bredare globala utbudstrender. Ju mer utbudet är koncentrerat till ett land, desto högre är den potentiella riskfaktorn, särskilt om det landet utses till mineralkonkurrent, vilket är fallet med Kina.

Zinks försörjningsrisk ligger nu över tröskeln på 0,40 som används av USGS för att hjälpa till att bestämma kritikaliteten vid 0,48.

Toppen av utbudsrisktabellen är gallium, niob och kobolt, följt av flera sällsynta jordartsmetaller.

Aluminium ligger på åttonde plats med poängen 0,60, tack vare koncentrationen av smältning i Kina, och även tenn finns i utbudsriskspektrumet med poängen 0,50.

En kontinuerlig leveransrisk

USGS betonar att ett fall under gränsvärdet på 0,40 inte betyder att det inte finns någon leveransrisk.

”De mätvärden som utvecklats med (den nya) metoden ses bäst som en kontinuum av leveransrisk”, och en som ständigt rör sig allteftersom globala leveranskedjor för varje vara utvecklas, heter det.

Av de stora industriella metallerna som handlas på London Metal Exchange är det bara två som nu inte anses vara kritiska mineraler av USA.

Koppar har en låg utbudsriskprofil på grund av en stor inhemsk gruv-, smält- och återvinningsindustri.

Bly är mer intressant placerat på USGS utbudsrisktabell med en poäng på 0,39, strax under gränsen, återigen på grund av en växande koncentration av global gruv- och smältkapacitet i Kina.

Ingen av dessa industrimetaller finns med på Europeiska unionens lista över kritiska mineraler.

Det är delvis en återspegling av Europas inhemska produktionsbas både på gruv- och smältverksnivå.

Men delvis kan det bero på att USGS ligger före sina europeiska kollegor när det gäller att analysera globala utbudsmönster och de potentiella hoten mot kritiska mineraltillgång.

Nickel och zink kanske inte är vad de flesta tänker på när de tänker på kritiska mineraler, men när gäller USA är de båda dessa mineraler numera att betrakta som kritiska.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära