Regeringen skriver upp årets BNP-prognos

I budgetprognosen, den 20 september, väntades BNP öka 4,4 procent i år, 3,5 procent 2022 och 1,4 procent 2023.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,9 procent i år till 7,7 procent 2022 och 7,0 procent 2023. I september spåddes 8,8, 7,7 respektive 7,0 procent.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att läget i pandemin fortsatt är osäkert men att svensk ekonomi hittills har återhämtat sig starkt. I år är BNP på en högre nivå än före pandemin. Tillväxten 2021 drivs framför allt av hushållens konsumtion, som minskade kraftigt i spåren av pandemin, men också av investeringar.

”Återhämtningen har gått snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och svensk ekonomi har klarat sig väl jämfört med många andra länder i EU. Att vi gick in i krisen med historiskt starka statsfinanser har varit avgörande för den snabba återhämtningen”, säger finansminister Mikael Damberg i en kommentar.

Att tillväxttakten avtar något nästa år beror bland annat på att återhämtningsfasen till viss del är passerad och att störningar i de globala leveranskedjorna och komponentbrist i industrin gör att många företag har fortsatta problem med att möta efterfrågan. Även den senaste tidens ökade smittspridning bedöms påverka den ekonomiska aktiviteten.

Det är svårt att bedöma hur smittspridningen kommer att utvecklas. De ekonomiska konsekvenserna av beteendeförändringar och smittskyddsåtgärder i det här läget bedöms dock vara mer begränsade nu än under den akuta fasen av pandemin.

”I viss mån har världen lärt sig att hantera viruset och restriktioner utformas på ett annat sätt än tidigare under pandemin. Effekten blir att ekonomierna tar mindre skada. Samtidigt måste vi komma ihåg att förutsättningarna framåt kan förändras snabbt”, säger Mikael Damberg.

Energipriserna har ökat tydligt i Europa under andra halvåret i år. Det har bidragit till en hög inflationstakt i många europeiska länder, inklusive Sverige. Inflationstakten i Sverige väntas dämpas under loppet av nästa år då bidraget från energipriserna väntas bli lägre.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas till -0,8 procent av BNP 2021. Det innebär en förstärkning på närmare 2 procent av BNP jämfört med 2020 då de offentliga finanserna tyngdes av konjunkturnedgång och omfattande krisåtgärder.

Sparandet förväntas vara nära balans 2022 och förstärkas ytterligare därefter följande år. Överskotten i de offentliga finanserna bidrar de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Den offentliga skuldens andel av BNP väntas sjunka till 30,0 procent av BNP år 2023.

Bild: BNP-prognos