Danske: Tillfällig motvind i svensk ekonomi

”Tillväxten i svensk ekonomi har varit starkare än förväntat, men vi ser en tillfällig motvind blåsa upp som en följd av nya covid-restriktioner, fortsatta utbudsstörningar och rekordhöga elpriser”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, i en kommentar.

Sveriges BNP väntas växa med 3,0 procent i år och 2,0 procent under 2023. I sin senaste prognos, i oktober, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle öka 3,5 procent i år.

”Utbudsstörningar lättar”

Banken konstaterar att det tredje kvartalet visade på en oväntat stark tillväxt, drivet av återhämtningen i tjänstesektorn, men att det fjärde och första kvartalet lär bli svagare.

De globala utbudsstörningarna visar visserligen tecken på att börja lätta, men de har hängt kvar längre än väntat och kommer att fortsätta dämpa utvecklingen för tillverkningsindustrin. Detta slår mot Sverige som ett litet exportberoende land.

”Urgröpt köpkraft”

Även den inhemska konsumtionen möter motvindar, från såväl nya restriktioner som de höga energipriserna som gröper ur hushållens köpkraft. Danske Bank har därför dragit ned sin prognos för hushållens konsumtion nu under det första kvartalet, men de tror att den tar bättre fart igen i vår med varmare väder och en förhoppningsvis minskad smittspridning.

Bostadsmarknaden har som bekant gått starkt under pandemin, med en lite lugnare utveckling på senare tid. Bostadspriserna väntas fortsätta stiga de närmaste åren, men i en betydligt lugnare takt. Danske Bank räknar med en uppgång på 4 procent i år och 2 procent 2023.

”Stabilare ökning av bopriser”

”Efter ett rekordår på bostadsmarknaden lär bostadspriserna fortsätta upp men i en betydligt mer stabil takt. Trenden där huspriserna stiger betydligt mer än lägenhetspriserna tycks dock avta”, säger Michael Grahn.

Priserna får stöd av låga räntor, med rekordlåga räntebetalningar i förhållande till disponibla inkomster, och ökat hemarbete. Det ökande bostadsbyggandet, som nu är nära toppnivåerna 2017, är dock en faktor att hålla kolla på, även om det kanske mer är en risk för bostadspriserna 2023. I närtid är elpriserna en större nedåtrisk.

Inflationen har stigit under hösten och KPIF-inflationen väntas fortsätta upp mot 4,5 procent under vintern. Mycket drivs dock av de rusande elpriserna, som delvis maskerar en betydligt mer måttlig underliggande inflation.

”Måttlig underliggande inflation”

”Skyhöga elpriser sänder KPIF-inflationen till den högsta sedan inflationsmålet infördes. Men underliggande inflation är måttlig och kommer att dämpas igen under 2022”, säger Michael Grahn.

Visserligen har även den underliggande inflationen stigit, men det drivs framför allt av baseffekter från låga prisökningar 2020. Med normala prishöjningar i år kommer KPIF-inflationen exklusive energi att sjunka ned mot 1,5 procent.

Löneökningarna blir också lägre i år, tack vare avtalens profil, och Danske Bank ser inte att bristen på arbetskraft leder till någon direkt högre löneglidning. Historien talar också emot att den höga inflationen leder till kompensationskrav i nästa avtalsrörelse.

Riksbanken väntas inta en fortsatt avvaktande hållning vad gäller den höga inflationen, men det kan inte uteslutas att de börjar krympa sin balansräkning under senare delen av 2022 om ekonomin fortsätter att utvecklas väl.

”Oförändrad styrränta”

”Riksbanken lär hålla styrräntan oförändrad många år framåt. Man kommer dock fortsätta dra ner på obligationsköpen, det kan till och med bli så pass mycket att man minskar sin balansräkning under andra halvåret 2022”, säger Michael Grahn.

Arbetsmarknaden väntas fortsätta återhämta sig. Bristen på arbetskraft är ett växande problem, men den är fortsatt lägre än toppnoteringarna 2017.

”Överraskande starka statsfinanser”

Vidare konstaterar Danske Bank att de svenska statsfinanserna varit överraskande starka under 2021. Statsskulden sjunker i år under skuldankaret på 35 procent av BNP.

”Maastrichskulden kommer ligga under den så kallade ankarnivån i slutet av året. Med urstarka statsfinanser vore det därför läge att utnyttja finanspolitiken bättre via ökade offentliga investeringar utan att riskera stabiliteten. Förutsättningarna är dock att politikerna satsar på områden som skapar framtida tillväxt och inte fokuserar på att vinna röster”, säger Michael Grahn.

Bild: BNP-prognos