Analytiker: Begränsad ekonomisk inverkan från Ukrainakonflikten

De konstaterar att de inte är några politiska experter men att det tycks som om den ryska truppsammandragningen vid Ukrainas gräns och det höjda tonläget snarare syftar till att tvinga fram eftergifter från USA och Nato än förebåda en invasion. Sammanbrotten av samtalen och hoten om att skydda sitt nationella intresse gör ändå att spänningarna kan öka och striktare sanktioner introduceras.

Den ryska ekonomin befinner sig i ett bättre läge att hantera sanktioner nu än den var 2014, då sanktioner infördes som svar på annekteringen av Krimhalvön. Balansräkningen är mycket starkare på grund av år av stramare finanspolitik och minskad extern belåning.

Men med detta sagt råder det ingen tvekan om att de föreslagna åtgärderna, att koppla bort Ryssland från det internationella betalningssystemet SWIFT, restriktioner i att växla rubel till dollar och senareläggning av gasledningen Nordstream 2, skulle skada landet. Även om det är svårt att kvantifiera inverkan på den ryska ekonomin så bedöms sanktionerna 2014 ha dragit bort 0,5-1,0 procentenhet från BNP-tillväxten, och en liknande inverkan kan väntas nu.

Ukrainas ekonomi är också mindre bräcklig, men en konflikt kan leda till minskade kapitalflöden och öka trycket på bytesbalansen om de inte får hjälp.

Rubeln har tappat sedan konflikten eskalerade i november och den ryska börsen har sjunkit, och det tycks finnas en premie på ryska dollarobligationer på cirka 45 punkter. Jämfört med 2014 tycks däremot en hel del ännu inte vara inprisat.

”I kontrast till det så tvivlar vi på att det kommer att bli så mycket direkt inverkan på globala risktillgångar i avsaknad av en mer betydande eskalering, vilket vi fortsatt ser som relativt osannolikt”, skriver Capital Economics.

Uppgången i globala statsobligationsräntor i år indikerar att det inte har varit någon stor rörelse av ”flykt till kvalitet”, och även om börserna kämpat så har nedgången i tech-sektorn pekat mot penningpolitiska snarare än geopolitiska orsaker. Det fanns heller inte så många tecken på flykt till säkerhet när Ryssland annekterade Krim.

Rörelserna har varit större på råvarumarknaderna. Priset på naturgas (TTF) steg upp till 90 euro per MWh. Ryssland står för cirka 40 procent av Europas gasimport och regionens lager är redan ovanligt små för säsongen. Om det blir sanktioner eller Ryssland använder gasen som en hävstång i förhandlingar kan priset snabbt skjuta upp över rekordnoteringen på 180 euro förra året.

”En del länder som är väldigt beroende av rysk gas, särskilt i Östeuropa, kan behöva införa kraftransoneringar”, skriver de.

Oljepriset kan stiga ytterligare om det blir sanktioner, men Väst har här fler alternativ och Ryssland kan omdirigera exporten till andra marknader, så inverkan behöver inte bli så stor på medellång sikt.

Oxford Economics skriver att marknaderna troligen överreagerat på vad som ses som ett sammanbrott i samtalen, även om de geopolitiska riskerna i regionen förblir förhöjda.

Givet stora potentiella kostnader av ett militärt agerande så är nog Ryssland mer intresserat av fortsatta förhandlingar än att attackera Ukraina.

”Men med det sagt kan en eskalering fortfarande ske, om än inte nödvändigtvis som en direkt invasion, om USA och Nato inte visar någon vilja att kompromissa på några av Rysslands krav”, skriver de.

Den stora comebacken till ryska tillgångar kan dröja lite men rubeln bör stärkas under första kvartalet om det inte sker någon eskalering, då den är undervärderad.

Danske Bank sätter sannolikhet på 40 procent för en nedtrappad konflikt mellan Ryssland och Väst, där de ryska trupperna dra sig tillbaka från gränsen.

Sannolikheten för att det blir en begränsad konflikt sätts till 50 procent. Här kan Ryssland stärka inflytandet i östra Ukraina, och kanske försöka bygga en landbrygga mellan Krimhalvön och Donetsk, möjligen genom att ockupera staden Mariupol. Här kan det också bli sanktioner från Väst, men knappast en frikoppling från SWIFT som är en kraftfull åtgärd, samtidigt som Ryssland stryper gastillgången till Europa.

Ur ett aktieperspektiv kan scenario 1 och 2 ha begränsad effekt. Utbudet av olja och gas blir viktigt att bevaka men rörelserna kan ändå bli relativt begränsade. Tyska statsobligationer kan sjunka något under scenario 2, men historiskt har marknaderna inte brytt sig så mycket om sanktioner. Stängda gasledningar kan däremot leda till högre inflationsförväntningar.

Sannolikheten för en fullskalig konflikt, där hela Ukraina invaderas, sätts till 10 procent. I detta scenario väntas en mer kraftfull reaktion i ökad efterfrågan på statsobligationer och rejält vidgade spreadar. Aktiemarknaden kan också reagera initialt då osäkerheten ökar, men rörelsen vända om konflikten stannar i Ukraina. Gaspriserna skulle däremot kunna stiga till 300 euro per MWh och öka riskerna för rullande kraftbortfall i flera länder.

Oavsett utfall väntas inte konfliktfrågan försvinna. Ryssland vill ha internationellt erkännande.

”I stället för militärt agerande kan Ryssland öka andra typer av krigföring, som hybrid och cyberattacker, desinformationskampanjer och andra försök att destabilisera Ukraina och bryta upp en samlat agerande från USA, EU och Nato”, skriver Danske Bank.