Regeringen sänker BNP-prognosen

I prognosen i december väntades BNP öka 3,4 procent i år och 1,4 procent nästa år.

Inflationen drivs på ytterligare framöver av framför allt fortsatt höga priser på energi och livsmedel. Det är dock osäkert hur länge den höga inflationen består. Regeringen spår att KPIF landar på 4,6 procent för helåret 2022 för att sedan sjunka till 1,8 procent 2023. I regeringens tidigare prognos som gavs i december i fjol spåddes KPIF hamna på 2,1 procent 2022 och 1,7 procent 2023.

Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin har återhämtat sig starkt i spåren av pandemin och tillväxtutsikterna för i år är i grunden stabila.

Rysslands invasion av Ukraina bedöms dock få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden. Tillväxten väntas bli lägre än vad som annars hade varit fallet, samtidigt bedöms inflationen bli högre. Svensk ekonomi är dock motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser och läget på arbetsmarknaden har förbättrats under inledningen av året.

”Rysslands oförsvarliga invasion av Ukraina påverkar Sverige med höjda priser på framför allt energi och livsmedel. Låginkomsthushåll drabbas hårt av stigande priser. Ingen politiker kan lova att kompensera för allt, men vi har visat att vi inte lämnar vanligt folk i sticket”, säger finansminister Mikael Damberg i en kommentar.

Svensk och global ekonomi påverkas av den ryska invasionen, bland annat genom stigande priser på energi och livsmedel, minskad handel och ökad osäkerhet på finansiella marknader. Det leder till lägre export, konsumtion och investeringar. Effekterna motverkas delvis av ökad offentlig konsumtion.

Sysselsättningen väntas fortsätta att stiga i snabb takt i år och arbetslösheten väntas falla något snabbare i år än bedömningen från förra prognosen.

Arbetslösheten väntas sjunka från 7,6 procent i år till 7,0 procent nästa år. I december spåddes 7,7 respektive 7,0 procent.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 0,5 procent av BNP i år men överskott på 0,7 procent nästa år, och även överskott därefter. Överskotten bidrar till en lägre skuld i offentlig sektor.

Sveriges bruttoskuld som andel av BNP tillhör de lägsta bland EU:s medlemsländer vilket innebär att svensk ekonomi har en god motståndskraft, skriver regeringen.