Danske: Avmattad svensk tillväxt och höjd ränta

”Framtidsutsikterna präglas av den stora osäkerhet som råder just nu med geopolitisk oro och fortsatta leveransstörningar. Hög inflation och svagare krona ger kraftigt fallande reallöner som urholkar köpkraften hos svenska konsumenter på ett sätt vi inte sett på flera decennier. Samtidigt blir utsikterna för näringslivet mer osäkra vilket beror på om företagen kan kompensera sig för stigande kostnader eller ej”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige.

Detta kommer att ligga som en våt filt över tillväxtutsikterna och Danske Bank räknar med att tillväxten bromsar in.

Sveriges BNP väntas växa med 2,5 procent i år och 1,8 procent under 2023. I sin senaste prognos, i januari, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle öka 3,0 procent i år och 2,0 procent 2023.

”Hur stor inbromsningen blir beror också på hur snabbt Riksbanken går fram med räntehöjningar men även utvecklingen av bostadspriserna spelar in. Här bedömer vi att priserna kommer öka betydligt långsammare än tidigare eftersom hushållen kommer att få lägga betydligt mer av sina inkomster på boendet än tidigare”, säger Michael Grahn.

Den höga men i grunden utbudsdrivna inflationen har fått reallönerna att dyka rejält, vilket gröper ur hushållens köpkraft och väntas få konsumtionen att sjunka, vilket drar ned BNP-tillväxten. Till detta kommer en mer dämpad export, framför allt till euroområdet, och även minskade investeringar i spåren av den ökade globala osäkerheten.

Inflationen har fortsatt upp i början av 2022 och uppgången har breddats så att det inte längre bara är energipriser som driver upp den. Även kärninflationen har stigit, bland annat till följd av stigande fraktkostnader, ökade insatsvarupriser och en svagare krona. Danske Bank räknar med att kärninflationen också fortsätter upp, vilket tvingar Riksbanken att agera för att värna trovärdigheten för inflationsmålet, trots att det i grunden är en rad utbudsstörningar efter varandra som nu lyfter inflationen mot nya höjder.

Danske Banks prognos är att inflationen ändå i grunden är temporär. De räknar med att den förblir hög under 2022, men att den dämpas tydligt igen 2023 och då återigen hamnar under Riksbankens mål. Det som skulle kunna rubba den prognosen är om avtalsrörelsen 2023, mot förmodan, skulle resultera i betydligt högre avtal än tidigare. Danske Banks prognos är att KPIF-inflationen blir 4,1 procent i år för att sedan sjunka till 1,3 procent 2023.

Även om inflationen i grunden är utbudsdriven, och därmed alltså i sig tynger ekonomin, kommer Riksbanken att känna sig tvungen att agera för att värna förtroendet för inflationsmålet.

”Trots osäkra utsikter bedömer vi att Riksbanken börjar höja styrräntan i september och följer upp med ytterligare höjningar i november och februari, totalt 75 räntepunkter. Detta kommer att strama åt en redan kärv ekonomi för många hushåll. Riskbilden säger att Riksbanken kan behöva inleda en höjning redan i juni men det är inte vårt huvudscenario”, säger Michael Grahn.

Efter dessa tre höjningar är det dock färdighöjt för denna gång i och med att inflationen väntas vända ned tydligt under 2023.

Räntehöjningarna och de urgröpta reallönerna kommer att dämpa den starka utvecklingen på bostadsmarknaden, men det blir ingen nedgång eftersom räntekostnadernas andel av den disponibla inkomsten trots allt förblir låg samtidigt som arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Danske Banks prognos är att bostadspriserna stiger med 5 procent i år och 2 procent nästa år.

”Trots räntehöjningar i sikte ska drivkraften i svensk bostadsmarknad inte underskattas”, skriver de.

Arbetsmarknaden väntas fortsätta återhämta sig, även om arbetslösheten spås gå ned i en långsammare takt framöver. Danske Bank räknar med att arbetslösheten sjunker från 7,0 procent i år till 6,8 procent under 2023.

Vidare konstaterar banken att de svenska statsfinanserna är urstarka, till och med så starka att överskottsmålet kolliderar med skuldankaret, så att Maastrichtskulden snart blir för alltför låg.

Danske Bank föreslår att man kan överge överskottsmålet och i stället styra efter skuldankaret, där man låter skulden ligga kvar vid målet på 35 procent. Detta skulle möjliggöra att finansiera ökade offentliga investeringar utan att behöva höja skatterna.

”Finanspolitiken har trots allt goda förutsättningar att parera en svagare tillväxt. Statsbudgeten går med stora överskott och Maastrichtskulden väntas i slutet av det här året vara lägre än skuldankarets 35 procent. Våra simuleringar visar att vid normal tillväxt skulle en övergång till skuldankarstyrning (35 procent) kunna finansiera både ökade försvarskostnader och andra utgifter och samtidigt med råge uppfylla Maastrichtkriterierna”, säger Michael Grahn.

Bild: BNP-prognos