fredag19 april

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

SEB skriver ner BNP-prognos

Publicerad: 10 maj 2022, 07:17

Foto: Chris Helgren /Reuters-TT

Den snabbt stigande inflationen urholkar hushållens inkomster samtidigt som utsikterna för industrin är blandade. Men gynnsam struktur, med tonvikt mot investeringsvaror och betydligt mindre elprisuppgång än genomsnittet i Europa, talar ändå för en relativt mild inbromsning i den svenska ekonomin. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.


Nyhetsbyrån Direkt


Enligt prognosen väntas Sveriges BNP öka med 1,8 procent under 2022 och 1,8 procent även 2023. I prognosen i januari väntades BNP öka 3,0 procent under 2022 och 2,7 procent 2023.

SEB konstaterar att inflationstrycket i Sverige har breddats dramatiskt, efter att tidigare ha drivits av höga energipriser. Prognosen är att inflationen dämpas när utbudsproblemen lättar och efterfrågan på konsumtionsvaror dämpas, men kortsiktiga uppåtrisker leder till framtunga räntehöjningar från Riksbanken, ”med en 50-punktershöjning i september”.

”Vår pessimistiska tillväxtbild talar för att Riksbanken ändå stannar på 1,75 procent och avslutar höjningscykeln i mitten av nästa år. ”, skriver SEB.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson påpekar att Riksbanken kommer att prioritera inflationsbekämpningen ett tag framöver.

”Men den kan samtidigt inte bortse från konsekvenserna av ekonomins stora räntekänslighet. Högt uppdrivna bostadspriser skapar risk för betydande fall om räntan höjs snabbt och mycket. Riksbanken står nu liksom många andra centralbanker inför en svår balansakt mellan inflationsrisker och realekonomiska risker”, säger han.

SEB skriver vidare i rapporten att opinionsläget och partiernas positioner i regeringsfrågan gör att utgången av riksdagsvalet i september är ovisst. Bankens prognos för 2023 bygger dock på att budgeten efter valet blir ”relativt expansiv”, vilket bidrar till att det finansiella sparandet försvagas något.

”Därtill kommer ökade kostnader för ränteavdrag i takt med stigande boräntor. Fortsatt uppgång för nominell BNP gör dock att skuldernas andel av BNP faller till ca 29 procent av BNP nästa år; den lägsta nivån i modern tid”, skriver SEB i rapporten.

SEB justerar samtidigt ner de globala tillväxtutsikterna ”markant” efter krigsutbrottet i Ukraina, medan inflationsprognoserna skrivs upp.

”Utsikterna för den internationella ekonomin har försämrats markant. Det finns positiva motkrafter och huvudscenariot är fortfarande en global mjuklandning där BNP-tillväxten bromsar in måttligt och uppgången i arbetslösheten blir liten. Men med ett mer utdraget krig, hög inflation och centralbanker som måste fokusera på inflationen dominerar nedåtriskerna”, säger Jens Magnusson.

Trots sämre tillväxtutsikter räknar SEB med att centralbanker måste fokusera på att få bukt med inflationen.

”Centralbanksprognoserna justeras upp med framtunga höjningar av omsorg om inflationsmålen. Fed höjer med 50-punkters-steg de närmaste mötena och ECB påbörjar räntehöjningar redan i juli”, skriver SEB i rapporten.

Bild: BNP-prognos

Dela artikeln:

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Prenumerera