EU: Svensk tillväxt tar fart andra halvåret

BNP-prognosen sänks till +2,3 procent i år och +1,4 procent 2023, från +3,8 respektive +2,0 procent i föregående prognos i februari. Prognosen för HIKP-inflationen höjs samtidigt till +5,3 procent i år och +3,0 procent 2023, från +2,9 respektive +1,9 procent i februariprognosen.

Kommissionen noterar att den svenska ekonomin i början av året var på väg mot en ”hälsosam återhämtning” understödd av fundamentala faktorer, som en stark arbetsmarknad, robust lönsamhet i företagen och stark exportorderingång.

”Men när pandemin avtog började ekonomin påverkas negativt av krigsutbrottet i Ukraina, vilket ytterligare lyfte inflationen med negativa konsekvenser för hushållens köpkraft och kostnaderna för företagen”, skriver kommissionen, och tillägger att även förvärrade flaskhalsproblem har pressat förtroendet för svenska hushåll och företag.

Kommissionen bedömer att privatkonsumtionen kan öka trots den förhöjda inflationen, detta med stöd av minskat sparande och en stödjande arbetsmarknad. Investeringstillväxten kan också fortsätta, om än i dämpad takt på grund av osäkerhet, utbudsstörningar och stramare kreditförhållanden.

Finanspolitiken väntas förbli stödjande under 2022, men 2023 väntas den offentliga konsumtionen dämpa BNP-tillväxten när stödåtgärder skalas ner.

Efter en toppnotering för den svenska HIKP-inflationen på 6,3 procent i mars (högsta sedan statistiken började samlas in 1996) väntar kommissionen sig att baseffekter kommer att börja dämpa prisökningstakten från slutet av 2022 och framåt. Men inflationen väntas förbli hög till följd av att företag i allt högre grad skickar vidare höjda produktionskostnader till konsumentpriserna.

Kommissionen noterar vidare att en kombination av en mycket hög arbetskraftsbrist och fortsatt förhöjd arbetslöshet indikerar matchningsproblem på arbetsmarknaden. Men trots det väntas löneökningarna förbli i linje med ett långvarigt mönster med relativ lönemoderation.

”Nästa avtalsrunda, där resultaten kommer att vara på plats i mars 2023, väntas visa en begränsad uppgång i löneökningstakten”, skriver kommissionen.

Kommissionen skriver vidare att Sveriges offentliga skuld i förhållande till BNP väntas återuppta sin nedåtriktade bana och sjunka till strax över 30 procent av BNP 2023.

”Detta speglar en betydande nominell BNP-tillväxt och en stegvis skuldminskande återbetalning av ett Riksbankslån för valutareserven 2021-2023, motsvarande runt 3,5 procent av BNP”, skriver kommissionen.