Analytiker: Räkna med 10-procentig boprisnedgång

”Bostadspriserna sjönk i april vilket stöttar vår syn att marknaden har toppat och att priserna väntas fortsätta ned härifrån”, skriver Nordeas analytiker Gustav Helgesson i en kommentar.

Valueguards HOX-index över de svenska bostadspriserna sjönk 0,5 procent mellan mars och april, och var ned 0,2 procent säsongsrensat. Under första halvan av maj ser nedgången dessutom ut att ha accelererat, med priserna på bostadsrätter ned 1,7 procent i Stockholm och 1,3 procent i Göteborg.

I årstakt fortsatte prisuppgången att dämpas, till 6,0 procent från 7,5 procent i mars. Det innebär att priserna realt, alltså justerat för den i dag höga inflationen, nu sjunker i årstakt.

”Pristillväxten väntas fortsätta att bromsa in. Till följd av högre bolåneräntor, svag inkomsttillväxt och ökat utbud räknar vi med att priserna faller 10 procent under 2022 och 2023”, skriver Swedbanks analytiker Maria Wallin i en kommentar.

Även Handelsbanken räknar med en nedgång på 10 procent för bostadspriserna och Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, påpekar det osäkra där inget riktigt vet hur känslig ekonomin är för stigande räntor.

Även Nordea räknar med en nedgång på 10 procent, med räntekänsliga hushåll och aggressiva räntehöjningar från Riksbanken i närtid, där bankens väntas sig 50-punktershöjningar vid de kommande två räntemötena.

SEB-ekonomen Marcus Widén skriver i bankens morgonbrev att bostadspriserna nu väntas vända ned, men att exakt när och i vilken omfattning är högst osäkert.

Han påpekar att en icke oansenlig del av hushållen knappt har upplevt de räntenivåer som nu ligger i korten framöver, och de som gjort det har ofta små eller inga lån. Dessutom är det en ganska stor andel av hushållen som aldrig upplevt den köpkraftsbegränsning som nuvarande inflationstakt innebär.

”Allt adderar till osäkerheten exakt vad som ska hända på bostadsmarknaden”, skriver han.

Han påpekar att nedgångar på den svenska bostadsmarknaden är ganska sällsynta, men att det som läget nu är mest likt det som hände 2007/08 och början av 1990-talet, med stora kostnadsökningar där hushållen tvingas prioritera bland utgifterna.