Danske: Sverige tekniskt sett redan i recession

”Svensk ekonomi är i en teknisk recession nu under det första halvåret. BNP sjönk det första kvartalet och ser ut att sjunka igen det andra kvartalet. Sedan räknar vi med att BNP kan börja växa igen under det andra halvåret, men riskerna ligger tydligt på nedsidan. Det är svårt att se att BNP kan växa mer än 1 procent i år, i bästa fall”, säger han.

Svensk BNP sjönk 0,8 procent under det första kvartalet, från det fjärde kvartalet, och SCB:s månadsvisa BNP-indikator har visat på sjunkande BNP även i april.

En förklaring till den svaga utvecklingen är att den höga inflationen äter upp hushållens köpkraft. Enligt beräkningar från Danske Bank handlar det om ungefär 80 miljarder kronor i minskad köpkraft från det fjärde kvartalet i fjol till och med det andra halvåret i år.

”Det här är själva skälet till att vi har ett inflationsmål. Hög inflation gör stor skada på hushållens köpkraft. Det ser vi här och nu”, säger Michael Grahn.

Han konstaterar att det inte är mycket som går hushållens väg just nu. Förutom effekterna av den höga inflationen i sig kommer den också att leda till fortsatta räntehöjningar från Riksbanken, vilka kommer att minska köpkraften med ytterligare ett antal tiotals miljarder kronor, beroende på hur mycket räntorna till sist höjs. Med marknadens aggressiva inprisning av räntehöjningar stiger hushållens ränteutgifter från 60 till 130 miljarder kronor per år, men Danske Bank tror att det blir färre höjningar än så.

”Det talas ju också om att hushållen kan ta av sitt höga sparande, men det verkar som det höga sparandet under pandemin, när man inte kunde konsumera, käkades upp redan i fjol. Sparandet har ju också ofta gått in på börsen och den sjunker ju. Det är svårt att se att folk skulle känna sig rika och därför vill konsumera”, säger Michal Grahn.

Framöver tänker sig dock Danske Bank ändå att tillväxten kan repa sig, då bland annat inflationen väntas komma ned.

”Men riskerna ligger på nedsidan och det kan bli fler kvartal med sjunkande BNP. Dels vet vi inte hur snabb och kraftig ränteuppgången blir, dels finns det en osäkerhet om hur hushållen tar sina minskade tillgångar, med sjunkande börser och bostadspriser. Den sista biten är hur hög inflationen blir och hur mycket den käkar upp av hushållens inkomster”, säger Michal Grahn.