SHB: Vändningen kommer först i slutet av 2024

Sveriges BNP väntas öka 3,0 procent i år, sjunka 0,3 procent nästa år för att sedan öka 1,6 procent år 2024. I den senaste prognosen i maj väntades BNP öka 2,4 procent i år, 0,8 procent 2023 och 1,6 procent 2024.

De stora ekonomierna väntas gå in i en mild recession med stigande arbetslöshet. I USA och euroområdet driver hög inflation och snabbt stigande räntor en inbromsning i ekonomin, men elkrisen förstärker nedgången i euroområdet. Kinas ekonomi påverkas fortsatt mycket av den strikta pandemipolitiken.

Den svenska ekonomin är fortsatt stark med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet, men hushållens köpkraft urholkas snabbt genom höga elpriser, stigande ränteutgifter och fallande reallöner.

Hushållen väntas hantera situationen genom att både dra ner på sin konsumtion och sitt sparande. Trycket ökar också på att få igenom större löneökningar.

Med en nedgång i den globala konjunkturen dämpas även efterfrågan på svensk export och med både svagare inhemsk konsumtion, svagare export och stigande räntor dämpas även investeringarna. Bostadsinvesteringarna förutspås falla väsentligt, och bostadspriserna falla med närmare 15 procent från toppen. Den svagare ekonomin bromsar efter hand jobbtillväxten och leder till något stigande arbetslöshet nästa år.

Inflationen bedöms stiga ytterligare under hösten, men flera faktorer talar för att den kan börja sjunka långsamt nästa år. Svagare global konjunktur dämpar internationella priser och många råvarupriser har redan fallit tillbaka. Dämpad inhemsk efterfrågan och förhållandevis måttliga löneökningar håller också tillbaka inflationstrycket.

För 2023 spås KPIF-inflationen uppgå till 6,1 procent, och först 2024 bedöms inflationen ligga i linje med målet igen.

Riksbanken kommer höja styrräntan tills de ser tecken på att inflationstrycket avtar. Det finns en risk att inflationen biter sig fast, vilket alla centralbanker vill undvika.

”Man ska räkna med att Riksbanken höjer räntan även om det innebär att ekonomin går in i en lågkonjunktur, det kan nog till och med vara vad som krävs för att få ner inflationen”, säger chefekonom Christina Nyman i en kommentar.

Efter höjningen på tisdagen väntas Riksbanken höja styrräntan igen med 50 punkter i november, och fortsätta med två höjningar på 25 punkter i februari respektive april, vilket tar styrräntan upp till 2,75 procent.

Det är en nivå som bedöms vara klart åtstramande och Riksbanken väntas därför ligga still med räntan därefter. Det innebär att rörliga bostadsräntor väntas stiga mot 4,5 procent och att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster stiger snabbt upp till nivåer som inte setts sedan mitten av 1990-talet.

Handelsbanken noterar också att arbetsmarknadens parter står inför en besvärlig avtalsrörelse. Inflationsmålet har varit ett ankare i förhandlingarna, men med den extremt höga inflationen faller nu reallönerna kraftigt.

Stark arbetsmarknad, god lönsamhet i näringslivet, hög inflation och högre löner i Tyskland talar för högre löneökningar. Samtidigt försämras konjunkturen vilket kan få en återhållande effekt på avtalsrörelsen.

Handelsbankens bedömning är att parterna månar om den rådande modellen och lyckas sluta avtal som ger viss kompensation för hög inflation år ett och sen växlar ner år två och tre då inflationen väntas falla tillbaka. Det betyder löneökningar på drygt 4 procent 2023 och runt 3,5 procent 2024.

Vad gäller finanspolitiken tror Handelsbanken att åtgärderna framför allt kommer inriktas på elpriskompensation, som finansieras med de extra inkomster som elpriset genererar till stat och elproducenter. Utöver detta är bedömningen att det finns ett reformutrymme om cirka 40 miljarder kronor som kommer att användas.

”En alltför expansiv finanspolitik riskerar att slå tillbaka genom att det skulle spä på inflationen, och därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan ännu mer”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman i en kommentar.

Bild: BNP-prognos