Danske: Trippelsmocka mot hushållen

”BNP-tillväxten blir påtagligt negativ ett par kvartal då kraftigt fallande reallöner, snabbt stigande räntor och elpriser tär på hushållens köpkraft och företagens verksamhet. Det syns redan i detaljhandeln där försäljningen noterar den svagaste volymutvecklingen på 30 år”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige.

Sveriges BNP väntas växa med 2,4 procent i år för att sedan sjunka med 1,4 procent under 2023 och åter växa med 1,1 procent 2024. I sin senaste prognos, i juni, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle öka 1,1 procent i år och 1,4 procent 2023.

Michael Grahn säger att svenska hushåll nu åker på en ”trippelsmocka” i form av fallande reallöner, höga elpriser och höjda räntor.

”För hushållen är den mest uppenbara chocken en kraftig försämring av reallönerna som vi räknar faller med 4 procent i årstakt under tredje och fjärde kvartalet i år”, säger han.

Till detta ska läggas de höga elpriserna som, om de består, kommer att kväva konsumtionen i vinter, särskilt för villaägare vars elkostnader kan flerdubblas. Någon form av elpriskompensation kommer dock att mildra smällen.

Som lök på laxen höjer Riksbanken dessutom styrräntan i en rekordsnabb takt. Danske Bank tror på ytterligare 75 punkters höjning i november, vilket skulle ta styrräntan till 2,50 procent, högsta sedan hösten 2008. Eftersom skulderna är mycket högre nu och många har rörlig ränta innebär det att hushållens ränteutgifter som andel av inkomsten tredubblas på relativt kort tid.

”Det mesta talar därför för att hushållen drar ner konsumtionen kraftigt i höst och vinter”, konstaterar Danske Bank i prognosen.

Företagen går inte heller förskonade från inflation, räntor och elpriser. Företagen har också blivit alltmer pessimistiska i olika barometrar och en svagare omvärld kommer att slå mot svenska exportföretag.

”Givet den svagare ekonomiska utvecklingen med vikande efterfrågan både här i Sverige och på global nivå, är vår bedömning att det bara är en tidsfråga innan detta återspeglas på arbetsmarknaden”, säger Michael Grahn.

Danske Bank påpekar att arbetsmarknaden ännu är stark, men med en fördröjning väntas arbetslösheten vända upp igen och stiga till 8,2 procent under 2023.

”Arbetsmarknaden riskerar därmed att bli nästa offer vilket påverkar läget för svensk ekonomi negativt i och med att hushållen tappar sin försörjning”, säger Michael Grahn.

Inflationen är som bekant hög och väntas förbli det ännu ett tag, där bland annat den svaga kronan är en risk på uppsidan. Men framöver talar mycket för en vändning ned, där Danske Bank räknat med att KPIF-inflationen sjunker från 7,4 procent i år till 3,8 procent 2023 (för att vara endast 1,1 procent 2024).

”Inflationen kommer bli fortsatt hög i närtid, kring 10 procent, men mot bakgrund av fallande priser på rå- och insatsvaror samt fraktkostnader bedömer vi att inflationen vänder ner under 2023”, säger Michael Grahn.

Kommande avtalsrörelse i början av 2023 skulle kunna bli en inflationsdrivare, med tanke på de urholkade reallönerna och höga vinster i näringslivet.

”Med en svagare ekonomi och arbetsmarknad tror vi dock att arbetsgivare och fackföreningar kommer att enas om att det är viktigare att behålla jobben än att kräva hög kompensation för den höga inflationen. Även många företag drabbas ju av höga räntor och elpriser som driver upp kostnaderna”, skriver Danske Bank.

Bostadspriserna i Sverige har hittills sjunkit 6 procent säsongsrensat från toppen i början av året och Danske Bank tror inte att fallet är över än. De räknar med att Riksbankens fortsatta höjningar i kombination med höga elpriser och en hög inflation får bostadspriserna att fortsätta ned ytterligare 10 procentenheter, för att då vara tillbaka till vad de var sommaren 2020.

”Bostadsmarknaden är i utförsbacke. Bostadspriserna faller kraftigt och än så länge ser vi ingen vändning i sikte. Samtidigt stiger byggkostnaderna i den snabbaste takten på 30 år”, säger Michael Grahn.

Banken bedömer vidare att den väntade elpriskompensationen inte kommer att vara inflationsdrivande, hushållen kommer fortsatt att få betydligt högre elpriser än normalt, vilket innebär en åtstramning. De påpekar också att regelverket inte ger utrymme för någon särskilt expansiv finanspolitik i dagsläget.

Bild: BNP-prognos